Kalmar kommun går in i en ny fas av digital omställning. Ambitionerna höjs, från och med december gäller en ny digital strategi som ska gynna digitala arbetssätt, automatisering och smartare tjänster för hela kommunkoncernen—från omsorg till samhällsbyggnad.
Strategin beskrivs som en motor, en storsatsning. Trots det avhandlades beslutet tämligen fort. På några sekunder klubbades strategin igenom under kommunfullmäktigemötet den 27 oktober utan diskussion—så vad innebär strategin och hur landar den hos invånarna? Vi talade med kommunens digitaliseringschef och besökte folk på stan.
Hur påverkas invånare och företag?
– Invånarna ställer högre krav på välfärd idag och när vi ska öka den till 125% med 75% av våra resurser krävs nya arbetssätt, säger Niklas Hörling.
I praktiken behöver tid frigöras i respektive verksamhet för att medarbetare ska kunna jobba med att hitta nya arbetssätt.
Konkreta exempel på vad digitaliseringen kan innebära är smartare digitala tjänster, plus att invånare och företagare bättre ska kunna följa sina ärenden, tex vid ansökningar om tillstånd. Tydligheten ska också förbättras—med samlade e-tjänster. För att fånga upp förståelsen om invånare och företag jobbar kommunen med tjänstedesign, en metod för att se vilka behov som finns.
Digitala tjänster – bu eller bä?
Digitala tjänster ska alltså vara förstavalet, men samtidigt är cirka 20% av invånarna i Kalmar över 65 år— en generation som växt upp utan digitala tjänster. Vad tänker invånarna?
– Digitalisering är bra, men det går lite väl fort fram med AI och sånt. Jag använder e-tjänster och det blir enklare när man kan betala räkningar via e-fakturor och med bank id, säger Ann Harmander, 75 år, Nybro.
– Man kan ju inte gå bakåt så det är bara att acceptera. Kommunen måste hänga med och därför ser jag inga problem. Däremot får de inte plocka bort för mycket personal i vården, för jag är snart i den åldern och vill ha någon att prata med då— inte bara en robot, säger Mats Fransson, 72 år, från Emmaboda.
– Jag visste inte att det var en ny strategi på gång och har inga åsikter om det är bra eller dåligt, säger Christer Löfberg, 82 år, Norrliden.
Han har däremot noterat att den lokala butiken inte tar emot kontanter. Själv använder han kort och betalar räkningar via internet och berörs inte, men han är lite bekymrad över samhällets utveckling.
– Det finns ju äldre som inte kan det här med dator och som behöver kontanter. Då blir det svårt, säger han.
Kommunen slår fast att det alltid måste finnas alternativ för dem som inte kan eller vill använda digitala lösningar.
– Vi kommer inte stänga den mänskliga kontakten med kommunen för att vi har ett digitalt tankesätt först, det finns alltid alternativ för de som har behovet, säger Niklas Hörling.
Så ska strategin sjösättas
Centralt inom digitalisering och innovation jobbar nio personer och därtill kommer digitaliseringsledare ute på förvaltningarna och bolagen. Gruppen träffas en gång i månaden för att jobba fram metodstöd och dela kunskap med varandra.
– Dels ska strategin in i årshjulet i varje verksamhet och inte vara något vid sidan av. Det ingår även att stötta medarbetare och chefer i kompetensutveckling, frigöra tid för utvecklingsarbete och göra chefer tryggare i att leda i förändring. Vi ser redan idag att flera verksamheter tar in vikarier delar av året för att ställa om, tex hur man kan ta in AI, säger Niklas Hörling.
Kostnaderna för digitaliseringen
Kalmar kommuns budget för 2026 specificerar inte någon budgetsumma för digitalisering på pappret till skillnad från 2025 då den specificerades tydligare. Motiveringen är att summan ingår i den ingår i den större budgeten som fokuserar på välfärd hållbarhet och tillväxt. Öronmärkta pengar för genomförande av det nya direktivet för cybersäkerhet, NIS2, finns i kommunens budget. Så här säger Niklas Hörling om budgeten för digital omställning:
– 3,5 miljoner kronor är avsatt i en innovation och utvecklingsbudget centralt. Utöver det ska man göra sina årliga handlingsplaner i förvaltningar och bolag, samt prioritera för digitalisering i ordinarie budgetstruktur som finns därute. Så omställningen finansieras som en kombination av centrala och lokala medel, säger Niklas Hörling.
– Vi vill köra igång projekt som får god effekt. När vi prioriterar vill vi nå balans med effekter som minskar kostnader. Teknik innebär stora kostnader som inte får överstiga de effekter vi får ut, fortsätter han.
Brister i strategin
Kalmar kommuns digitala omställningsstrategi följer den nationella linjen och fångar särskilt ambitionerna kring innovation och samverkan. Däremot är pappersprodukten otydlig när det gäller hur utvecklingen ska mätas och följas upp. För 2026 är det också otydligare vad digitaliseringen kommer kosta totalt. Den bristande transparensen gör att Kalmarborna inte kan se hur deras skattepengar planeras att användas exakt – vare sig lokalt eller i relation till de nationella målen.
Digitaliseringens mål
Kalmar kommun vill att digital omställning ska leda till högre välfärd, bättre service, mer tillgänglighet och tryggare tjänster. Men de vi träffat visar att vägen dit kräver mer än teknik. Det handlar om stöd, tid att lära sig – och framför allt, att den mänskliga kontakten inte får försvinna.
Här kan du se en videointervju med Niklas Hörling:
Text och foto: Helena Erngård