I en artikel publicerad i Frontiers in Plant Science diskuteras olika ståndpunkter. Författarna menar att allmänhetens bild av GM-grödor är långt ifrån den som forskare inom ämnet har. Uppfattningen får stöd av en studie från 2020 om åsikterna hos människor i 20 länder som kom fram till att 48% inte tror att GM-baserad mat är säker att äta och endast 13% anser att den är säker.
Den allmänna uppfattningen är baserad på tvetydigheten mellan vad som är naturligt och vad som är onaturligt. Argumentet mot GM-livsmedel, som grundar sig i en rädsla för onaturlighet, handlar främst om att människans ingrepp inte anses höra hemma i naturen. Dock blir detta vilseledande för konsumenten. Med den synen skulle också den växtförädlingen som gett upphov till grödor som vi väl känner till på marknaden klassas som onaturliga eftersom de på sätt och vis kan anses vara genmodifierade, som t.ex. potatisen. Skepticismen kring GM-livsmedel kan även vara grundad i att onaturlighet kan hänga ihop med förekomsten av ohälsosamma kemikalier, som vi i matproduktionen fortfarande faktiskt är beroende av. Å andra sidan, om man tar skärskådar det som modifieras – DNA – tappar diskussionen om en eventuell hälsofara mycket av sin relevans, eftersom enzymer, magsyra och matsmältningen i stort sett bryter ner genmodifierade molekyler till oskadliga byggstenar. Detta förhållande innebär att byggstenarna klassade som näringsämnen – nukleinsyror för DNA och motsvarande aminosyror för de slutliga proteinerna – återanvänds i våra kroppar oberoende av sitt ursprung och blir en del av våra cellers motsvarande DNA- och proteinmolekyler. Att diskutera naturligheten inom GM-livsmedel förutsätter att man beaktar två skilda perspektiv. För det första är det viktigt att uppmärksamma den breda förekomsten av olika säkra syntetiska ämnen som påverkar våra gener och används som medicinska botemedel för att skydda människors hälsa, exempelvis antikroppar, vacciner och andra läkemedel. Samtidigt måste vi fortfarande acceptera att våra konventionella grödor innehåller antinäringsämnen som alltid har funnits, vilka kan ha negativa effekter på vårt välbefinnande, men som jordbruket fortfarande är beroende av.
Bör fokusera på fördelarna
Frågan kvarstår: Vad kan man med säkerhet säga kring genmodifierade livsmedel idag? Baserat på ett flertal artiklar som sammanför de olika åsikterna kring säkerhetsproblemen med genetiskt modifierade livsmedel, hävdar forskarna bestämt att de genetiskt modifierade grödor som för närvarande finns på marknaden är lika, om inte mer, säkra än konventionellt odlade sorter på grund av den omfattande riskbedömning de genomgår. Dessutom, har det under de tre decennierna sedan införandet av GM-livsmedel först började marknadsföras, speciellt i länder som USA och Brasilien, med färre restriktioner, inte funnits något fall med omfattande negativ miljö- eller hälsopåverkan. Möjligheterna för en sådan genteknologi att påverka tillgången till mat i världen i en växande population är alltså för stora för att negligeras. Till exempel har införandet av GM-grödor i Indien och Bangladesh ökat jordbruksavkastningen med åtminstone 20% i odlingar både av större och mindre omfattning. Om nya genmodifierade arter undersöks grundligt och riskerna minimeras så bör vi fokusera på fördelarna.
Men en sådan ändring kommer inte alltid lätt och snabbt. Den allmänna åsikten är inte alltid baserad på vetenskapliga bevis. För att ta itu med problemet krävs rationella, faktabaserade diskussioner som reder ut missförstånd kring påståenden om hälsofaror. Dessutom behöver vi minska den biologiska informationsklyftan och göra kommunikation mellan forskare och samhället enklare. Den egentliga frågan är alltså inte längre om vi kan använda GM-livsmedel, utan snarare hur vi kan göra det på ett sätt som gynnar människor och miljö.
Jakob Ekelund
Mastersstudent i biomedicin vid Lunds universitet