Idag är det tio år sedan Dagens Vimmerby startades.
Vi hade 50 000 kronor och kunde ingenting annat än att skriva. Vi kunde ingenting om försäljning, vi kunde ingenting om teknik, vi kunde ingenting om sociala medier (jag hade precis gått med i Facebook), vi kunde ingenting om bokföring, vi kunde ingenting om skatter och vi visste absolut ingenting om vad vi gett oss in på.
Men vi hade 50 000. Och vi kunde skriva. Vi skrev. Vi skrev och skrev och skrev. Vi skrev i parker, vi skrev i bussar, vi skrev på toaletter, vi skrev i soffan, vi skrev vid matbord, vi skrev hela dagar, vi skrev halva nätter, vi sa ja till nästan allt, åkte på nästan allt och slutade aldrig. Vi har fortfarande inte slutat.
*
Tio år har gått. 139 miljoner tecken. 70 000 artiklar. 16 artiklar och 32 000 tecken om dagen. Alltid helt fria att läsa för alla.
Man kan beskylla oss för mycket, men inte för att vi inte har skrivit. Jag fick ett cv häromdagen där en reporter stolt berättade att hen skrivit 200 artiklar om året. Min medgrundare Simon Henriksson skrev 4 900 artiklar förra året.
Utan honom, absolut inget Dagens Vimmerby. Inget alls.
På något sätt – jag förstår verkligen inte hur – räckte de där 50 000 kronorna för att komma igång. Vi växte, dag för dag fler och fler läsare. Vi startade en systertidning i Hultsfred, vi startade en tidning i Västervik, vi startade en tidning i Kalmar.
Jag minns hur glada vi var när vi för första gången hade 15 000 användare på en vecka. Idag är vi besvikna när vi är under 50 000.
*
När vi startade sa ett kommunalråd att vi skapat oss ett fängelse. Det var sant. Men vi har trivts där inne. Vi har satsat på bredden, vi har försökt säga ja, vi har velat vara tuffa men alltid tyckt att det varit viktigare att vara rättvis.
Hela tiden har målet varit att skapa en plats där det finns något för alla som bryr sig om lilla Vimmerby.
Det är nästan omöjligt att jämföra mediemarknaden i Vimmerby idag med 2015. Då fick läsare på nätet en ingress om dagen och papperstidningen var Sveriges mest prenumererade.
Nu har lilla Vimmerby två tidningar som tävlar om läsarna i stort sett dygnet runt. Det räcker att gå så kort som till Kinda kommun för att se vad konkurrens betyder. På Correns Kindasida finns 13 skrivna artiklar senaste två veckorna. C’est tout.
*
Vi har haft våra toppar och dalar såklart. Herregud vilka misstag vi gjort och vilka smällar vi åkt på. Jag grämer mig mest över intervjuer som fastnade i bandspelaren, som aldrig blev av trots att vi skrev och skrev och skrev. Förlåt.
Vi har våra utmaningar, men vi står här, vi finns fortfarande. Även idag kommer det en tidning med 16 artiklar om Vimmerby som alla kan läsa. Det är den 3 653 dagen i rad som det gör det. Jag har svårt för känslan stolthet, men för det är jag stolt.
Det hade inte gått utan våra hyperlojala och skickliga medarbetare och det hade inte gått utan lokala företag som för tio år sedan gav tre personer som inte kunde någonting en chans, som var nyfikna på vad vår vision kunde bli.
Det hade inte gått utan stöd från nära och kära. Det hade inte gått utan alla lokala företag som idag väljer att synas hos oss och det hade absolut inte gått utan alla våra läsare.
Till alla – en nämnd, ingen glömd – vill jag säga stort tack. Nu ska vi fortsätta skriva.