Träningsmatch mot svenska mästarna Mjällby under lördagen och säsongen 2026 är igång för Kalmar FF.
Vi behöver inte studera resultatet (förlust 0-4) särskilt detaljerat, den allsvenska nykomlingen åkte till Listerlandet med en tunn trupp och resultat i träningsmatcher i januari brukar sällan räknas när man sammanfattar säsonger under hösten. Kul ändå med en start för Elion Imeri, en egenodlad anfallare som ska kunna bli något extra.
Men, vi kan ändå kalla det för ett startskott för något betydligt viktigare.
Jag tänker inte racka ner på Kalmar FF:s avancemang (även om de egensnickrade slagorden “resan hem” fortfarande ekar rätt illa i mina öron), tränaren Toni Koskela kom in och skapade ett stabilt lag som undvek fallgropar, bommade igen bakåt och gjorde tillräckligt framåt för att säkert fixa en av de två direktplatserna till allsvenskan.
Noll snack om det.
*
Men nivån i Superettan var, hur ska jag uttrycka mig snällt, rätt svag under 2025. Jag såg samtliga Kalmar FF:s matcher och inte vid ett enda tillfälle tänkte jag om motståndarlaget:
“Det här ser intressant ut!”.
Näe, det var en dålig serie, där klasskillnaderna var tydliga.
Kanske kommer det framöver att bli mer av en regel, sett till de växande ekonomiska skillnaderna mellan divisionerna, att de lag som ramlar ur allsvenskan knappt kan missa att studsa tillbaka direkt.
Vi får väl se med IFK Värnamo, Öster och IFK Norrköping, men jag skulle sätta en stor summa pengar på att två av de tre lagen fixar en omedelbar återkomst till allsvenskan.
*
Att hänga kvar i allsvenskan den här säsongen blir en helt annan utmaning, där man nog ganska snabbt kan konstatera att Kalmar FF behöver förstärka med minst två-tre spetsiga nyförvärv fram till premiören - och det är intressant att på håll följa mobiliseringen.
Som inte direkt kokat över så här långt.
Tvärtom.
Ilves talangfulle kantspelare Marius Söderbäck, 21, kan vara på väg in. Jag kan för lite om finska ligan och det blåvita U21-landslaget för att säga om det är kanon eller bara en gäspning, men det är vad som bubblat upp till ytan så här långt när det kommer till “starka” värvningar.
Jag vet att man talade med Oliver Berg om en återkomst till Guldfågeln arena, men Toni Koskela var sval i intresset för den förre succémannen i KFF och nobbade.
Rätt eller fel? Svårt att säga. Berg har verkligen inte varit rubrikernas man sedan han hjälpte till att lyfta Kalmar FF till en sensationell fjärdeplats 2022, sejourerna i Djurgården och Malmö FF blev inte alls vad den sympatiske norrmannen önskat.
*
Men i Oliver Berg så hade Kalmar FF fått ett superproffs, en kravställare och en perfektionist. Sådant är mycket värdefullt i en allsvensk fotbollstrupp.
Nu gick Berg till konkurrenten Brommapojkarna istället, och vi får väl se vad det här året ger.
In har också unga vänsterbacken Sodiq Lawal kommit, en framtidsman på vänsterbacken, det ska sägas.
Men istället för spetsiga nyförvärv har det så här långt talats mer om en försäljning, nämligen Gibril Sosseh, 19, till Slavia Prag. Jag blev lite kär i den yviga centrala mittfältaren i fjol, ett råämne med stor potential och jag såg fram emot att se en allsvensk vår där han skapade en grund att stå på för att sedan flyga ut i proffslivet och då till en större liga.
*
Nu väljer Kalmar FF att slå till direkt med tjeckerna.
Det är svårt att säga att man gör fel, då man alltid kan peka på risken med en skada som river upp affären, och att omkring 30 miljoner kronor gör för stor skillnad för föreningens ekonomi. Men det är 30 miljoner som betalas ut över tre år, så KFF-kassan kommer inte fyllas till bredden direkt. Samma sak med Vince Osuji-pengarna, dessa miljoner (cirka 40) betalas också ut under tre år, och möjligheterna till förstärkningar är därför inte obegränsade.
Ekonomin är inte usel, men inte oansträngd heller.
Samtidigt så urholkas det centrala mittfältet, i alla fall tillfälligt.
*
Calle Gustafsson (sjuk mot Mjällby) är given och en allsvensk toppspelare. Men han har på grund av skador spelat försvinnande få matcher de senaste åren. Ingen håller tummarna mer än jag för att Calle ska explodera i år, vara frisk och kanske gör “en Johan Mjällby”. Det vill säga utvecklas till en kraftfull internationell spelare i ett senare skede av karriären.
Men, det måste tilläggas, det finns inga garantier och Calle Gustafsson har heller ännu inte förlängt sitt utgående kontrakt med KFF.
Robert Gojani håller i sina bästa stunder bra allsvensk klass, men sett till de tre säsongerna i den rödvita tröjan så har han missat en knippe matcher varje säsong på grund av skador och avstängningar.
Melker Hallberg är lagkapten, men här ser lednignen mer på en flytt ner till mittback snarare än att satsa på veteranen på det centrala mittfältet på sikt. Hallberg hade inte riktigt tempot i fjol, och då var det ändå superettan han upplevde.
Awaka Djoro är fortsatt spännande, men oprövad i det här sammanhanget, så räkna med ett mittfältsköp om (eller när) Sosseh försvinner.
Det lär även förstärkas på mittbacken, då Aboubacar Keitas skada (hälsena) väntas hålla honom borta ända fram till sommaren.
Ja, det ska bli intressant att se hur nye sportchefen Mats Winblad agerar fram till Svenska Cupen i februari och den allsvenska premiären.
*
Intressant när det kommer till Winblad är också att Kalmar FF-legendaren Viktor Elm länge fanns med i snacket om att bli ny sportchef efter den tillförordnade Peter Swärdh.
Men Elm, som vad jag förstår ville ha jobbet, räckte inte till i racet när klubbchefen David Måsegård och styrelsen valde att gå på Winblad från Oddevold.
Nu är den erfarne och kunnige Viktor Elm istället expert för Barometern under 2026.
Intressant, som sagt.