KRÖNIKA: Kalmar FF är ett stort frågetecken inför premiären

Heaven or hell.

Så kan man väl sammanfatta Kalmar FF:s försäsong och cupspel så här långt den här säsongen utan att vara särskilt orättvis. Ett par smällar mot mästarna Mjällby var inte oväntade, men insatserna skaver nog lite ändå. Likaså en snyting mot danska Viborg och en prestationsmässig djupdykning mot formsvaga nykomlingskollegan Örgryte.

Så har vi då också en stark 2-0-seger på bortaplan mot IFK Värnamo, i mina ögon givna favoriter i årets Superettan, och nu en överkörning av allsvenska Halmstad på en konstgräsplan i Halland.

4-0 kunde varit 8-0 om man räknar målchanser i det sammandrag som Hallandsposten lagt ut. Samtidigt tror jag inte att Jakob Kindberg tvingades till ett enda riktigt kvalificerat målvaktsingripande.

Jag messade lite med HBK-legendaren Per “Texas” Johansson efter matchen och den gamle vänsterbacken menade att hemmalaget inte på långa vägar ställde upp med en trolig allsvenska startelva. Ändå tyckte han resultatet var pinsamt.

Låt mig vända på det betyget lite grand, för oavsett motstånd så är resultatet något som bygger nödvändig tro inom omklädningsrummets väggar - och den känslan sipprar även ut till supportrar och de medier som följer allsvenskan på nära håll.Insatsen var lika gedigen som efterlängtad.

För Kalmar FF ÄR ett stort frågetecken inför den allsvenska premiären mot Västerås SK den 5 april.

Men där finns alltså fler, och det är nog viktigt. Det kan till och med bli avgörande.

***

Låt mig först dra några egna slutsatser av segern mot HBK innan jag börjar gräva i alla dessa frågetecken.

Jakob Kindberg bör vara tydlig etta i målet nu, trots en mindre jobbig dag på jobbet så är han den stabila och klasser bättre än Samuel Brolin med fötterna.

Nye försvararen Victor Larsson kommer starta som vänsterback när allvaret drar igång. Sivert Øverby förpassas till bänken. Inga konstigheter.

Och marockanen Ahraf Dari kommer starta i mittförsvaret, och bredvid sig får han unge Zakarias Råvik. Veteranen och personliga favoriten Lars Saetra tror jag får börja säsongen vid sidan om.

Poängmaskinen Charlie Rosenqvist (nu ett mål och en assist mot HBK) har spelat till sig en startplats på högerkanten till den allsvenska starten. Helt rätt.

Melker Hallberg kommer att förbli tredjevalet på det centrala mittfältet när Robert Gojani är tillbaka. Inga konstigheter här heller, Carl Gustafsson kommer därför i allsvenskan ha kaptensbindeln mer frekvent än ordinarie kapten Hallberg, så länge Calle är kvar i laget det vill säga.

***

Okej, tillbaka till de svagare frågetecknen i allsvenskan och Kalmar FF:s chans att överleva säsongen utan att hamna under strecken i botten.

För där finns flera.

Vi kan väl börja med fredagens motståndare Halmstad BK. Som tidigare gjort bra resultat under försäsongen, och även en stark insats i 1-2-förlusten i cupen mot Malmö FF, men är ju svårt att se på en annan plats än i det allsvenska bottenskiktet under 2026. Som vanligt, liksom. Man tappar spelare som Bleon Kurtulus, Villiam Granath med flera, och ersätter med lite (förlåt, uttrycket) skadat allsvenskt gods som till exempel Joel Nilsson, Rami Kaib och Omar Faraj. Känns skakigt.

Västerås SK är liksom KFF nykomling, och man ska nu ut på äventyr utan sin ledare under åren av allsvensk uppbyggnad; tränaren Kalle Karlsson. Som ju tränar Hammarby i år. Varken spelartapp eller förstärkningar får en att tro på annat än bottenstrid.

Örgryte har vi nu en rätt bra bild av, sedan mötena i Superettan i fjol och den skumma 2-2-matchen i cupen nyligen. Där ser jag Kalmar FF som det starkare laget, och Öis är ett motstånd man både borde och måste ha bakom sig efter 30 omgångar.

Degerfors klarade sig kvar i allsvenskan med konstgjord andning i fjol, det vill säga man la ut en lånematta av spelare och ryckte upp sig i grevens tid. Jag ser inte att laget är bättre än i fjol, även om Bilal Hussein är en favorit, och Henok Goitom är oprövad på den här nivån, han har ju ännu inte någon full säsong på tränarbänken.

Möjligen, möjligen kan Brommapojkarna halka ner i de här regionerna, och kanske kan någon förstärkning vara ett tecken på det. Historiskt sett så brukar BP halta när man glömmer bort vilken otrolig ungdomssektion man har och istället väljer att värva rutinerat och lite trött. Som Simon Strand i år, till exempel. Men bland värvningarna återfinns också ett par unga danskar (Hansen och Troelsen), så det kanske går på ett ut. Gillar också Oliver Berg-köpet. Trots veteranålder.