Shadi Salami ordförande i Muslimska trosförbundet.
Foto: Anders Blank
En av de senaste årens stora politiska fråga i Kalmar har varit moskébygget i Kalmar. Men nu finns det bara ett hinder kvar innan bygget ska sätta igång. Det är en fråga om vem som är sakägare och därmed har rätt att överklaga bygget. Mark- och miljödomstolen håller nu på att se över om de ska ge prövningstillstånd eller inte. Det har varit en lång tid för att komma så här långt.
De flesta muslimerna i Kalmar har blivit hänvisade till en källarlokal på Storgatan, men den är sedan länge för trång. I synnerhet under fredagsbönen är det ett problem att få in alla.
– Enligt vår sedvänjor så ska duhrbönen och asserbönen hållas mellan 12 och 13 på fredagen. Vi har försökt att ta in bedjande i omgångar, men det är svårt. Och för oss är fredagen i moskén så mycket mer än bara en bön, säger Sadi Salame ordförande i muslimska trosförbundet.
"Så var det faktiskt"
Storgatan och även Stortorget brukar fyllas med muslimer under fredagen. Vid ett tillfälle satt den tidigare politikern Thoralf Alfsson och räknade personer som gick in och ut ur moskén. Han skrev på sin blogg att de vida översteg de 150 som lokalen har tillåtelse för att ta in.
– En tid senare kom brandkåren och knackade på. De förklarade att vi måste hålla oss till de regler som brandskyddet föreskriver. Det var då vi fick idén att bygga en ny moské.
Tack vare Thoralf Alfsson?
– Ja, så var det faktiskt.
För att dra den märkliga situationen ett varv till så var det också den forne politikern som startade en namninsamling i protest mot moskébygget. Han fick inte ihop tillräckligt med namn. Jonathan Sager (SD) tog vid, de fick heller inte ihop tillräckligt många namn.
Det har varit överklagande av detaljplanen, skälen har varit för att skydda naturen och fåglarna. Men planen har nu godkänts av kommunfullmäktige.
Det har varit mycket skriverier, ändå känns det inte som att det är så mycket motstånd mot moskén som man kanske hade väntat sig?
– Nej, faktiskt inte. Sedan har det skrivits mycket på sociala medier, men ute bland allmänheten har vi känt att vi fått stöd. Men det som skrivits har varit hotfullt och gränsat till förtal. Jonathan Sager, tidigare SD, sa exempelvis att vi hade kopplingar till en terrororganisation.
Och folk har skrivit att de skulle bränna ner moskén?
– Ja, det är bland annat därför vi nu tvekar över om vi verkligen ska bygga i trä. Det var den ursprungliga planen, nu blir det nog betong.
"Alla kommer att vara välkomna"
Även om det varit få individer som protesterat, om än högljutt, så säger Shadi att han inte riktigt förstår hur man kan motsätta sig bygget.
– Det är väl mycket bättre än att vi gömmer oss i en källare. Bygget kommer att bli stort, öppet och vi kommer att vara transparenta. Vi kommer inte ha ett magiskt spö och kunna lösa alla konflikter, men vi hoppas att moskén kommer att vara en dialogplattform och där människor träffas, alla kommer att vara välkomna.
Frågan som kommit från motståndarna och dyker upp i nästan alla inlägg bland motståndare till moskén är om bygget finansieras av utländska makter. Shadi öppnar sin laptop och scrollar bland donatorer. Här finns allt från de som skänkt 3 kronor till 30 000 kronor. Även om den högre siffran är mycket för en familj, är det kanske inte det man tror kommer från en utländsk stat.
Får ni pengar från utlandet?
– Om vi får en hundring från någon individ som bor utomlands kan jag inte svara på. Men det är absolut ingen utländsk organisation eller statsmakt som har donerat. Totalt är det över 27 000 donatorer.
Samlat ihop tio miljoner
Saudiarabien har enligt uppgifter slutat att stödja utländska moskébyggen.
Zakat är en grundpelare inom islam. Själva idén att muslimer ska skänka pengar av sitt överskott till fattiga. Men att donera till ett moskébygge är inte zakat, så finansieringen av moskén kommer utöver det från.
Trossamfundet har hittills fått ihop 10,2 miljoner kronor till bygget. Att bygga har blivit dyrare så det behövs lite till för att de ska vara helt i mål. Planen är att moskén ska stå klar någon gång nästa år.
En annan kritik som riktats är att kvinnor inte är välkomna?
– Alla kvinnor är välkomna. Vi har en grupp inom samfundet som bara arbetar med hur vi ska se till att kvinnor känner sig delaktiga och välkomna i moskén.
Med tanke på hur det ser ut i Mellanöstern, hur är relationen med judarna?
– Nu finns det väldigt få i Kalmar och det finns ingen församling. Men jag har träffat flera judar för att diskutera situationen. Jag har också träffat ledaren för judiska centralkommittén. Den antisemitism som finns i samhället gagnar ingen. Men samtidigt kan vi heller inte, judar eller muslimer, lastas lokalt för det som händer i Israel, Palestina, Libanon och Syrien.