Socialministern presenterade budgetproposition för 2022.
Foto: Anders Blank
Det var Lena Hallengren (S) som presenterade regeringens budgetproposition för 2022. Hon pratade om en ekonomi som återhämtat sig rekordsnabb och prognosen för i år är en BNP-tillväxt på närmare 4,5 procent, detta kan jämföras med en negativ tillväxt på nästan 3 procent 2020. Regeringen satsar 74 miljoner kronor för att få en injektion till att föra landet framåt efter pandemin.
Det här är den första budgeten regeringen lägger utan att ha några samarbetspartier. Socialdemokraternas regeringskollega Miljöpartiet ser ut att ha fått ett stort inflytande. Det är en stor satsning på klimatåtgärder. Det handlar om fler laddstolpar, järnvägsunderhåll och klimatsmart industriteknik.
– Det här är vår tids ödesfråga, vi gör stora satsningar, säger Lena Hallengren.
Hela rättskedjan ska få tillskott
De senaste årens stora politiska fråga om trygghet och kriminalitet får också stort utrymme i budgetpresentationen. I höstbudgeten finns satsningar på hela rättskedjan. Inte bara fler poliser utan satsning på teknik, landets fängelser, avhopparverksamhet och för att stoppa pengaflödet till organiserad brottslighet. Dessutom kom besked om en helt ny myndighet som ska arbeta med välfärdsbrottslighet.
Socialdemokraternas hjärtefråga är sysselsättning. Nuvarande statsministerns löfte om Europas lägsta arbetslöshet är långt ifrån uppfyllt. Lena Hallengren vill istället lyfta fram ett relativt nytt begrepp, arbetskraftsdeltagande. Där visar hon att vi i Sverige har en stor önskan att delta i arbetslivet. Här kommer man göra en stor satsning på att minska arbetslösheten genom fler utbildningsplatser, matchningstjänster och praktik.
Varje familj får sex lediga dagar
En nyhet som redan är släppt är satsning på en så kallad familjevecka. Det innebär att en familj får möjlighet att vara hemma under totalt sex dagar per år och få ut 80 procent av inkomsten. Det är en del av välfärdssatsningen som tar upp en tredjedel av reformerna. När det gäller detta område så satsas en hel del på vårdköer och förlossningsvård.
Hur ser det ut för Kalmar län då? Av länets 12 kommuner är det 7 som anses som särskilt utsatta, de får också ett särskilt stöd. Utsattheten här beror oftast på demografi, kompetensförsörjning och ett högt mottagande av asylsökande. Regionen får 142 miljoner för att hantera uppdämda vårdbehov, 57 miljoner i generella statsbidrag, 12 miljoner till kollektivtrafiken och lika mycket för stöd av regional utveckling.
Hur mycket har ni anpassat budgeten med tanke på att ni är i minoritet?
– Vi har inte förhandlat med några partier utanför regeringen. Men jag förutsätter att finansministern, som är en väldigt klok kvinna, hörts sig för.