Så påverkar regeringens budget länet: "Lättnad för oss på landsbygden"

Stora delar av satsningarna i regeringens budget hade redan presenterats i omgångar. Men under onsdagsmorgonen levererade finansminister Elisabeth Svantesson (M) Tidöpartiernas förslag till höstbudget. 

Det är en budget som innehåller reformer för nästan 40 miljarder kronor. Riksdagsledamoten Gudrun Brunegård (KD) var den som presenterade betydelsen av regeringens budgetförslag för Kalmar län under en pressträff i Vimmerby på onsdagseftermiddagen.

– Jag fokuserar mest på de kristdemokratiska inspelen i budget och därför är jag väldigt stolt och nöjd med att vi i den här strama budgeten ändå har reformutrymme på 40 miljarder. 16 av dessa har vi avsatt till välfärden och tio miljarder i generella statsbidrag. Vi har också lagt tre miljarder i sektorsbidrag till vården för att säkra upp tillgängligheten, minska vårdköerna och för att varje sjuksköterska få fler kollegor, säger Gudrun Brunegård (KD) som också är nöjd med att en nationell vårdförmedling införs:

– Man ska kunna se var man snabbast kan få sin behandling om ens hemregion inte kan leverera i tid.

Att KD vill förstatliga vården är ingen hemlighet. Är det här ett steg mot det?

– Frågan om starkare statlig styrning utreds och ibland får man genomföra saker stegvis. Den här nationella vårdförmedlingen kan bidra till strukturer som gör att ojämlikheter inte uppstår. Man ska inte drabbas lika hårt bara för att man bor i ett visst län.

Låg- och medelinkomsttagare gynnas

Dessutom genomförs en skattesänkning som gynnar låg- och medelinkomsttagare. En familj bestående av en polis och en sjuksköterska får 14 000 kronor lägre skatt per år. Pensionärer får i snitt 3 400 kronor lägre skatt per år. För två vuxna med lägstalön enligt Kommunal handlar det om 5 600 kronor per år.

– Vi ser till vanligt folk och hur den ensamstående mamman, undersköterskan och pensionären har det. Det här möter upp de ökade levandsomkostnader som många drabbats av. Det handlar om bränslepriser, elpriser och matpriser.

Sänkta skatter på bränsle presenterades också. Det handlar om 6,5 miljarder kronor.

– Det är en lättnad för oss på landsbygden. Jag känner en undersköterska som bor i Storebro som inte vetat om hon har råd att ta bilen på helgen. Det här ska underlätta för personer som just henne.

Sänkningen av bensin- och dieselpriset vid pump kommer inte vara i närheten av hur det lät i valrörelsen. Vad tänker du om de vallöften som ni kom med i frågan?

– Det har hänt saker under tiden. Vi får ned reduktionsplikten till lägsta möjliga nivå inom EU och även bränsleskatten till den lägsta möjliga nivån. Sedan har världsmarknaden ändrat sig så det påverkar sifrorna från valrörelsen. Sommaren 2022 års siffra är ganska nära med de här åtgärderna.

Du tycker ni har levt upp till det ni lovade?

– Så långt som möjligt. Sedan måste man ha med sig allt som skett i omvärlden och den utveckling som har varit. Utifrån allt som varit har vi kommit ganska nära målet vi satte upp.

Snus före välfärden?

Gudrun Brunegård (KD) menar att budgeten förbättrar förutsättningarna för vanligt folk i Kalmar län.

– Generellt sett har vi låg skattekraft i Kalmar län. Därför är jag väldigt stolt över budgeten som ger utrymme för att kompensera och förbättra för vanligt folk. I budgeten ligger också satsningar på infrastrukturen. Vi har ett långvarigt eftersatt underhåll på allmänna vägar och nu ökar vi tillskotten på den sidan.

Kritiken mot budgeten har varit stor från olika håll. Att oppositionen reagerar är inget konstigt och likadant hade det nog varit vid motsatta förhållanden. Många kommun- och regionpolitiker menar att de generella statsbidragen inte är tillräckliga.

Förstår du den kritiken?

– Regioner och kommuner har en svår situation. Samtidigt har många kommuner kunnat bygga upp sina resultatujämningsreserver under några år. Tanken är att använda det under en budgetperiod för att jämna ut toppar. Det är inte så att staten ska skjuta till pengar man inte har. Många kommuner sitter på stora överskott sedan tidigare och då är det vid just sådana här tillfällen den typen av pengar ska användas. Det finns ett strikt regelverk kring det där som förändras. Resultatutjämningsreserven kommer bli en resultatreserv, vilket kommer ge en större flexibilitet och större möjlighet att själva avgöra hur man ska använda pengarna de kunnat spara under överskottsår. I den här budgeten är det också större andel generella statsbidrag. Kommuner och regioner reagerar ofta på riktade statsbidrag.

Kunde ni inte ha låtit bli att sänka skatten på snus och istället lagt pengarna på välfärden?

– Det är i stort sett ett nollsummespel, eftersom skatten ska öka på cigaretter. Det finns en folkhälsoprofil där och rökningen är värre för hälsan än att snusa. 

Man kunde väl höjt skatten på cigaretter ändå?

– Man kan alltid bolla och en budget är ett givande och tagande.

I många kommuner i länet befarar man stora nedskärningar kommande år. Tror du att det här räcker för att undvika det?

– Varje kommun- och regionpolitiker måste göra det man kan för att använda pengarna på ett optimalt sätt. Det kan också vara nödvändigt att göra förändringar på lokala plan. Man ska också komma ihåg att det här är en historisk satsning på välfärden. Frånsett covidkrisen har det aldrig lagts så här mycket pengar tidigare.