Under torsdagen var Kristdemokraternas trafikpolitiske talesperson Magnus Jacobsson inbjuden till länet för att tillsammans med riksdagsledamot Gudrun Brunegård (KD) och regionråd Carl-Wiktor Svensson, (KD) åka en sträcka på Stångådalsbanan och med egna ögon se de utmaningar som finns för att hålla liv i banan.
Stångådalsbanans framtid och ett eventuellt stadsbidrags vardande eller icke vardande har varit en het fråga under de senaste veckorna och oklarheterna många. Regionens SCV-majoritet gick efter ett möte med Trafikverket i mitten av oktober ut med uppgifter om att Trafikverket ämnade dra in 18 miljoner kronor i stadsbidrag för Stångådalsbanan.
Så snart nyheten om de indragna 18 miljonerna briserat kom mothugg från Kristdemokraterna som menade att inget beslut kring bidraget var fattat. Även Trafikverket gick ut med en dementi och upprepade att inget beslut var fattat, trots att minnesanteckningar från tjänstemän som deltog i mötet tyder på det motsatta.
Överens är dock båda sidor om Stångådalsbanans betydelse för länet.
– Vi har en historiskt sett väldigt dålig situation sett till Stångådalsbanans finansiering av driften. Vi har länge haft ett sjunkande antal resenärer mot bakgrund av att de inte litar på tågen. Därför har det varit både viktigt och glädjande att man vinklar fokuset i den här infrastrukturpotten och lägger mer pengar på underhåll, säger Carl-Wiktor Svensson och syftar på de pengar som regeringen budgeterat specifikt till underhåll av infrastrukturen.
Men de här 18 miljonerna i statligt stöd som man räknat med ser ut att försvinna.
– Målet någonstans måste vara att vi inte ska vara beroende av bidrag nationellt.
Nu är vi väl beroende av det nationella bidraget?
– Jo, som läget är just nu så är vi det, säger Svensson.
Magnus Jacobsson menar att det är därför han besöker länet och Stångådalsbanan specifikt.
– Skälet att jag kommer idag är att lyssna in, eftersom det är så vi jobbar i riksdagen. Regeringen lägger sina förslag, men vi är ute i landet och lyssnar in hur det ser ut. Sedan tar vi det till regeringssidan när vi träffar dem varannan vecka.
”Största underhållssatsningen någonsin”
Jacobsson poängterar att Trafikverket i nästa års budget fått både investerings- och underhållspengar utöver det statliga bidrag som kan komma att försvinna.
– Vi gör nu en underhållssatsning på järnvägen som är den största någonsin – en ökning på 18 procent. Det har aldrig hänt förut. Men märker jag när jag är ute och gör studiebesök att det är flera platser som drabbas på det här sättet så kommer jag inte vara sämre än att jag hör av mig till Andreas (Carlson, infrastrukturminister red.anm.) och regeringssidan och säger ”vänta lite, här har vi inte hamnat helt rätt i budgetläget.” Det är fördelen med att komma ut så här, att man får en chans att se lokalt hur ett enskilt stråk fungerar.
– Ser man på regeringens satsning på att förbättra underhållet och tillgängligheten, och att det faktiskt stått utskrivet i regeringsförklaringen flera gånger att man ska underlätta för arbetspendling och transporter, då kan inte en sådan här liten pott på 18 miljoner kronor göra att en bana skulle komma i direkta trångmål, utan då måste det lösas på något sätt, säger Gudrun Brunegård.
Kommer det kunna lösas på annat sätt? Det låter från flera håll som att det här skulle kunna bli dödsstöten för tågtrafiken på Stångådalsbanan.
– Det kan det inte bli. Det måste lösas.
Hur ska det lösas?
– Ja det är frågan, säger Brunegård.
– Det är enklare när man är i opposition. Då kan man lova att man ska ligga på, men vi har ju lagt den budget som ligger och nu ska Trafikverket göra sin bedömning, säger Jacobsson och fortsätter:
– Jag tror att den här banan skulle vara djupt olycklig om Trafikverket landar i att man drar in stödet. Det vi kan göra som riksdagsledamöter är att ta med oss frågan till regeringen om det visar sig att det skulle bli så. Men än så länge, enligt de uppgifter jag fått till mig, så finns inget beslut från Trafikverket om att dra in pengarna. Men det är ändå signalen från vår sida att det är oerhört viktigt att de tittar på vad det skulle få för konsekvenser. Men jag kan inte lova här och nu att Trafikverket kommer göra det ena eller det andra.
Enligt minnesanteckningarna från mötet mellan regionen och Trafikverket som vi fått ta del av låter det verkligen som att pengarna kommer dras in.
– Samtidigt så är det väl nästan historiskt att Trafikverket samma dag som nyheten kom gick ut med en dementi. Det händer verkligen inte ofta. Dessutom gjorde de det från olika nivåer, både regionalt och central. Det vill jag ändå tolka som att det har uppfattat att det här inte blev bra och att de behöver göra något åt det, säger Brunegård.
Magnus Jacobsson poängterat återigen att inget beslut är fattat.
– Den signalen som jag har fått är att det inte finns något beslut. Det är huvudbudskapet.
Carl-Wiktor Svensson menar att det finns medel att rätta banan med, även om statsbidraget dras in.
– Att hävda att banornas överlevnad hänger på 18 miljoner kronor skulle jag vilja hävda är fel. Man måste se banan i en större kontext, vilket man gjort sedan tidigare när man lagt in det här driftsbidraget i budgeten som helhet. Och i det sammanhanget, om man ska se budgeten som helhet, så fick vi till exempel häromdagen den här skattebefrielsen för biogas, och bara där har vi 18 miljoner kronor för hela länet. Rent ekonomiskt och likviditetsmässigt har vi de pengarna, det är inga problem. Långsiktigt behöver vi se till att få en bättre självfinansiering på de här banorna.
Gudrun, det var ganska hårda tongångar från dig i debatten efter SCV-majoritens första uttalanden. Bland annat kallade du nyheten för ”fake news” i sociala medier, trots att det alltså var uppgifter från Trafikverket. Håller du fast vid det?
– Ja. Så länge det inte finns beslut tycker jag det är viktigt att inte framställa det som att minister si och så har beslutat att lägga ned en järnvägsbana. Det är direkt felaktigt.
Vad tror du Magnus att du tar med dig till infrastrukturminister Andreas Carlson efter ditt besök här?
– Dels tar jag med mig hur viktig banan är för skolelever och hur viktigt det är för dem att kunna resa enkelt. Finns inte tåget så får vi en massa andra effekter. Elever ska kunna välja den skola de vill gå på, och det är viktigt att redan som ung lära sig att resa kollektivt. Men jag tar också med mig vikten av arbetsmarknadsregioner. Vi ser hur egentligen hela området haft problem med hur befolkningen flyttar in till större städer. Ska vi möta urbaniseringen så hela landet kan leva, då är järnvägen viktig.