Det handlar inte om att Sverige måste få ett tydligt vänsterstyre. Det handlar om att den nuvarande konstellationen har nått vägs ände. Borgerligheten behöver börja lägga grunden för att längre fram åter kunna hitta tillbaka till en regering som faktiskt är just borgerlig.
Moderaterna har försökt ge sken av att de håller i ratten. Men de flesta ser att det i praktiken är Sverigedemokraterna som drar i spakarna. Det har skapat en politisk riktning som blivit allt svårare att känna igen och samtidigt har flera av Sveriges långsiktiga utmaningar förblivit olösta.
Det märks tydligt i lantbruket.
*
Framtidstron har inte blivit bättre. Den senaste Lantbruksbarometern visar fortsatt vikande lönsamhet inom växtodlingen, samtidigt som många mindre mjölkgårdar planerar att avveckla sin verksamhet inom de närmaste åren. Lägg därtill en hög medelålder i näringen. Vi har fortfarande inte löst lantbrukets grundläggande problem, lönsamheten.
Det är allvarligt. Sverige producerar fortfarande inte tillräckligt med livsmedel, samtidigt som vi talar om beredskap och självförsörjning. Beredskap byggs inte av pressmeddelanden. Den byggs av lönsamma företag som kan producera mat. För att stärka glesbygdens ställning borde regeringen gått längre med jorförvärvsutredningens förslag.
Även för skogen råder fortsatt osäkerhet. Äganderätten går fortfarande att ifrågasätta, vilket det sorgliga fallet med familjen Hyttsten visar. För att få ersättning för mark som tas i anspråk genom artskydd krävs fortfarande en prövning av om markanvändningen blivit ”avsevärt försvårad”. Och om ersättning ens kan betalas ut påverkas dessutom av statsstödsregler. Ingenting är alltså klart.
*
Den stora skogsreformen haltar. Med tanke på den gedigna föregående utredningen borde den ha bidragit till mycket mer än de förslag som regeringen lagt fram. Vi måste stärka äganderätten på riktigt. Huvudregeln måste vara att brukanderätten värnas. När intrång ändå måste ske ska frivillighet väga betydligt tyngre. Ersättningen för intrång måste dessutom bli avsevärt bättre och följa fastigheten över tid. Den småskaliga vattenkraften måste få rättvisa förutsättningar. Utrivningshoten vi ser idag måste stoppas.
Vildsvinsfrågan måste också lösas. Vi behöver aktivt minska stammen i samklang med jägarna. Den hotar både jordbruksproduktionen och kan innebära allvarliga smittorisker, inte minst genom afrikansk svinpest.
*
Dessutom behöver delar av SOU 2024:98 genomföras så att lantbruk inte fortsatt klassas som miljöfarlig verksamhet på ett sätt som skapar onödig byråkrati och osäkerhet.
Sverige behöver därför en regering som tar ett nytt grepp. En regering som ger lantbruket och skogsbruket en verkligt hållbar inriktning. Den gröna omställningen ska fortsätta men inte på ett sätt som stjälper den näring som lägger grunden för vårt samhälle.
Lantbruket måste värnas och ges rätt förutsättningar att lyckas.
Det är därför regeringen behöver bytas ut. Borgerligheten skulle kunna ta ett omtag ifrån mitten.
Martin Joelsson (C) Riksdagskandidat, Kalmar län