Moderaterna med Hanne Lindqvist i spetsen vill se kraftigt ökade resurser på skolan. Foto: Helena Erngård
Kalmarmoderaterna tecknar en mörk bild av läget för skolan i Kalmar med ökad otrygghet och försämrade resultat för eleverna. Kommunens kostnad per elev i grundskolan ligger på 131 300, en bra bit under rikssnittet på 144 800.
Moderaterna menar att det behövs mer pengar.
– Utvecklingen i skolan går år fel håll och vi ser att vi kan frigöra pengar från andra verksamheter för att öka resurserna med 80 miljoner. Vi vill ha tidigare stödinsatser, mer stöd till elever i behov, mer utmaningar till särskilt begåvade och vi vill titta på hur det så kallade tilläggsbeloppet som hotar Centrumskolans framtid hanteras.
"Är ett rent haveri"
Barn- och utbildningsnämnden har en budget på 1,5 miljard kronor. 70 miljoner mer skulle ge en procentuell ökning på 4,6.
– I våra budgetar brukar vi lägga 30-40 miljoner mer och det kan vi gå in med direkt, men att komma upp i 70 tar nog ett par år in i mandatperioden. Det finns resurser om man gör det på rätt sätt. Inköpsverksamheten är ett rent haveri och vi vill se en lokal slöserikommission. Det kommer ta ett par år in i mandatperioden att komma upp i de här 70, men vi vill satsa mer pengar och gå mot en skola som ställer krav och har högre förväntningar, anser Hanne Lindqvist.
Räcker det med mer resurser?
– Det är en kombination. För oss är det uppenbart att skolan i Kalmar behöver mer resurser, men vi har också förslag som inte är kostnadsdrivande som rör tryggheten på skolorna. Vi ser att korrelationen mellan ökad otrygghet och sjunkande skolresultat är stark och idag är det 20 procent av flickorna på högstadiet som inte känner sig trygga. Behörigheten till gymnasiet är nere på 82 procent bland flickor, säger partiets John Fritz.
"Kravställan gör eleverna en tjänst"
Kalmar kommun har, till skillnad från många andra, inga problem med att rekrytera lärare.
– Vi har en väldigt hög behörighetsgrad och det är jättebra. Problemet är att lärarna upplever att man inte får ägna sig åt det man ska, det vill säga undervisningen. Vi vill ha fler stödpersoner som ska stötta lärarna så att de inte behöver vara på rasterna eller hålla koll på lunchkön.
Pengarna ska gå till fler vuxna i skolan. Det handlar om trygghetspedagoger och eventuellt tvålärarsystem i klassrum som behöver det. Man vill också se över möjligheten att starta skolidrottsföreningar på alla skolor.
– Falkenbergsskolan har provat det med positiva effekter och vi vet ju att fysisk aktivitet är viktigt för lärandet. Det är också en fråga om jämlikhet, alla familjer har inte råd med fritidsaktiviteter.
Andra förslag är en nolltolerans mot problematisk skolfrånvaro där skolorna i kommunen ska arbeta mer enhetligt.
– Vi vill att man jobbar fram en tydlig struktur och tror att kravställan gör eleverna en tjänst. Avviker man från reglerna behöver det få en konsekvens också. Idag får skolorna göra lite som de vill, säger John Fritz.