Christopher Dywik.
Foto: Pressbild
Tyvärr finns det skäl att tro att mörkertalet är stort. I Arbetsmiljöverkets senaste undersökning från 2024 uppgav drygt en fjärdedel av de anställda inom förskolan att de inte kunde föra ett samtal i normal samtalston under större delen av arbetsdagen.
Detta leder ofta till olika hörselrelaterade problem, såsom tinnitus. I Arbetsmiljöverkets undersökning Arbetsorsakade problem 2020 uppgav 62 % av förskollärarna att de under det senaste året haft någon form av arbetsrelaterade hälsoproblem, och i över hälften av fallen handlade det om just hörselrelaterade problem. En studie från Göteborgs universitet visar dessutom att förskollärare har en fördubblad risk att uppleva ljudkänslighet och ljudtrötthet jämfört med andra. En förklaring som nämns är de allt större barngrupperna i våra förskolor. Det vittnar om en arbetsmiljö för barn och personal som inte är acceptabel!
*
Det är dock inte något vi ser om vi tittar på antalet arbetsskade- och arbetssjukdomsanmälningar från Kalmar kommuns skolor och förskolor, så kallade KIA-anmälningar. De senaste fem åren har det inte kommit in några arbetssjukdomsanmälningar där buller anges som orsak. Det finns ett fåtal olycksfallsanmälningar, men inga arbetssjukdomsanmälningar kopplade till buller. En arbetssjukdom innebär att något skadligt i arbetsmiljön påverkat din fysiska eller psykiska hälsa, exempelvis att du utvecklat hörselproblem på grund av buller.
Vi kan se samma sak när vi tittar på statistik från Afa Försäkring, alltså det försäkringsbolag som hanterar arbetsskadeanmälningar. Buller anges av Afa Försäkring som den tredje vanligaste orsaken till arbetssjukdom, och 95 % av godkända anmälningar gäller män, framför allt inom industrin. De anmälningar som kommer från skolan berör framför allt lärare i yrkesämnen. Endast 5 % av anmälningarna kommer från kvinnor, vilka är i majoritet i förskolan. Detta samtidigt som kvinnor generellt sett står för fler arbetssjukdomsanmälningar än män.
*
Att många lärare och barnskötare får problem med hörseln råder det ingen tvekan om, men det verkar som att detta i alltför låg grad anmäls som arbetsskador eller inte godkänns. Trots att vi förra året slog rekord i anmälningar, är det mycket som tyder på att den verkliga siffran är betydligt högre.
Det är ett stort problem. Inte bara för att vi inte får en korrekt bild utan också för att anställda som kan vara berättigade till ersättning från försäkringen inte får det. En möjlig förklaring kan hittas i den fackliga tidningen Läraren som 2022 rapporterade att det var svårt att bevisa att hörselproblemen beror på jobbet och därmed få dem godkända. Det finns skäl att misstänka att många inte anser det vara värt att anmäla.
*
Vi i KD menar att kommunen som arbetsgivare har ett viktigt arbete att göra här. Vi behöver säkerställa att alla arbetssjukdomar verkligen blir anmälda. Även i de fall en arbetssjukdom kan vara svår att bevisa så bör de anställda uppmuntras att anmäla. Barngrupperna i förskolan måste minska.
För stora barngrupper pekas ut som en viktig orsak till bullerproblem. Alla förskolor och skolor bör utrustas med ljudabsorberande material om så inte redan gjorts. Det bör också ske regelbundna bullermätningar på alla våra enheter så att vi kan få en bild av hur stora problemen är. Det är hög tid att vi slutar se buller som en del av yrket för lärare och barnskötare – och i stället ser det för vad det är: ett arbetsmiljöproblem för såväl barn som personal.
Fredrik Sjömar (KD)
Ledamot i Utbildningsnämnden och Kommunfullmäktige, Kalmar kommun
Christopher Dywik (KD)
Personalansvarigt oppositionsråd, Kalmar kommun