Admir Karat kom till Hultsfred som fyraåring efter att han och familjen lämnat allt i Bosnien. De skapade sig ett nytt liv i en lägenhet i Stålhagen, som så många andra familjer från andra länder.
– Min barndom var väldigt kaotisk. Min familj hade inte så mycket pengar efter Bosnien. Vi hade vad vi behövde, men det var tufft när jag gick i skolan, säger han och fortsätter berätta om den lille killen Admirs första år i Hultsfred.
– Jag blev mobbad för vissa kläder jag hade i mellanstadiet. Mina föräldrar hade inte råd med märkesgrejer som andra.
Drömde sig bort på lektionerna
På lektionerna drömde han sig bort, och tankarna kretsade kring bilden av att man var tvungen att ha pengar för att lyckas.
– Jag hade svårt att lära mig vad lärarna sa, det gick in i ena örat och ut i det andra. Jag kunde inte fokusera, utan drömde mig bort. Men då drömde jag inte om ett sådant här liv, som jag har nu. Det trodde jag bara var för de med pengar, säger Admir Karat och minns att de till och med testade hans hörsel, eftersom det misstänktes att han inte hörde.
– Det var inget fel på mig, tillägger han och skrattar. Det var bara att jag inte kunde koncentrera mig, så när jag gick i sexan var jag nära att få börja om i fyran. Jag hade det verkligen jätte, jättetufft i skolan, så jag hamnade lite snett, jag tror det var när jag kom i tonåren. Då blev jag tagen av polisen, och hamnade i fyllecell lite då och då.
”Blev en härlig gemenskap”
Många i Stålhagen var flyktingar, så det blev en speciell sammanhållning. Det är den positiva delen av uppväxten, tänker Admir som är 36 år idag och bor i Helsingborg.
– Jag hade egentligen aldrig tråkigt, utan jag var ute hela dagarna. Jag passade inte i skolan, men hemma spelade jag fotboll, dansade breakdance eller hängde med kompisar. Det blev en härlig gemenskap.
Bara för de med pengar
Admir Karat bodde kvar till efter gymnasiet, och det blev också en tid på Komvux för att läsa upp betygen innan han flyttade vid 25.
– Att jag skulle starta eget företag var inget jag trodde var möjligt då.
Då bodde han i en lägenhet i andra hand, och saknade fortfarande pengar.
– Jag tänkte att ”jag måste göra vad jag kan, av det jag har”, så jag testade att öppna en hemsida där jag sålde produkter från Kina. Smycken och sådant. Det gick inte bra, så den lades ner. Senare såg jag en amerikansk hemsida som sålde motivationskonst. Just då hade jag en Instagramsida där jag lade upp texter för att motivera mig själv. Det födde tanken på att jag kunde trycka texterna på tavlor.
Omsätta runt 24 miljoner kronor
Under tiden jobbade han som personlig assistent, medan han byggde upp företaget som nu gjort honom stormrik, kan man säga.
– Till slut gick det. Jag lyckades bygga upp aktiebolaget Criss Bellini, som säljer originalposters på nätet världen över.
Han började med 3 000 kronor och idag visar den senaste årsredovisningen att företaget omsatte ungefär 24 miljoner kronor förra året.
– Vinsten ökade med cirka 21 procent, säger Admir Karat utan ett uns skryt i rösten. Det är inte hans avsikt, förtydligar han.
– Om det sitter någon, där skolan gått åt helvete så vill jag bara säga att jag har sålt konst som jag designat, utan att kunna måla. Med det vill jag inspirera andra, det är målet med det här, att jag berättar om mitt liv i tidningen. Om jag gjort det, om jag klarat det, då finns det chans att andra också kan.
Sålt majoriteten av företaget
Han tröttnade på valet mellan billiga posters och dyra konstverk och började skapa egna originalverk, som säljs exklusivt via webbplater.
I juli sålde Admir Karat 70 procent av företaget till Vetted Assets. Bakom satsningen finns bland annat Jarno Vanhatapio, grundare av Nelly och NA-KD, samt Juri Gendelman, grundare av Stronger. Prislappen var 25 miljoner kronor.
– Jag har drivit Criss Bellini i sex år och jag har nått en vinstmarginal på omkring 35 procent, så jag har gjort några miljoner själv under de åren, utöver själva försäljningen, säger Admir Karat, som blivit stor på Instagram under sin resa, med runt 300 000 följare.
Hur lever du idag?
– Idag bor jag i en villa i Helsingborg med två barn och sambo. Det är många här från Hultsfred som flyttat hit, det är säkert sju-åtta personer jag känner. Jag har inte förändrats någonting, utan jag jobbar heltid som vanligt på mitt kontor. Så får vi se vad som händer nu, när jag sålt 70 procent. Klart man är friare när man har pengar, men jag har inte gjort någonting med dem. De ligger på kontot än så länge, men jag skulle vilja köpa en ny bil och kanske någon sportbil framöver.
Vad har du för mål vad det gäller företagandet i framtiden?
– Just nu tar jag en dag i taget. Jag vill se hur det går med de som ägare och hoppas få se företaget växa till att omsätta 100 miljoner. Jag skulle gärna vilja föreläsa om hur man bygger upp något från ingenting, och säljer det. Speciellt på mindre orter för att motivera. Jag vet ju själv hur jag var, när jag var i den situationen. För mig var det att ”man måste ha pengar”, men det visade sig att det inte behövs. Speciellt inte med E-handel och AI, det krävs så lite att komma igång. Det svåra är att hålla det, att sälja och fortsätta när det blir tufft.
– Det har jag också erfarenhet av. Jag hade 20 sidor med tavlor, alla kopierade sönder mig, men istället för att bli sur tog jag det som en komplimang och tänkte om. Istället för billiga posters har jag en remitterad upplaga av posters med en speciell design som säljer mycket i USA, berättar Admir Karat som också varit bjuden till Kung Carl Gustaf, i egenskap av ”Årets nybyggare”.
– Det var sjukt att bli bjuden dit, en kille från Hultsfred. Det var under den mässan i kungahuset som jag började snacka med börsmiljardären Noel Abdayem, som visste vem Criss Bellini var och stöttade mig i försäljning.
Vad har du för kopplingar till Hultsfred idag?
– Mamma och pappa bor kvar. Men det är inte sig likt. Jag har åkt förbi Stålhagen, det är helt tomt. Det är inte alls samma som då, när det var en massa lekande barn, och jag har haft så mycket strul där, så jag får lite ångest av de senare tonåren.